Lagfart – vad är det?

För att bli registrerad som den nya fastighetsägaren behöver du ansöka om lagfart. Läs om kostnaden för lagfart om du förvärvar en fastighet genom köp, bodelning, arv eller gåva.

1. Vad är lagfart?

Det som kallas lagfart är ett bevis på att du har blivit registrerad som ägare i Fastighetsregistret hos Lantmäteriet. Då blir du "en lagfaren ägare” av fastigheten. Du behöver ansöka om lagfart oavsett om du har:

• Köpt en fastighet
• Ärvt en fastighet
• Fått en fastighet som gåva
• Skilt dig och förvärvat en fastighet genom bodelning

Läs också: Vad menas med fastighet?

2. Vad blir kostnaden för lagfart?

När du som privatperson köper en fastighet behöver du betala en kostnad för lagfart på 1,5 procent av köpeskillingen, plus en expeditionsavgift på 825 kr. Om du till exempel köper en villa för 6 miljoner blir kostnaden för lagfarten 90 000 kr – så det är viktigt att räkna med detta inför ett husköp, liksom kostnaden för pantbrev. Det är bra att känna till att kostnaden för lagfart och pantbrev båda ingår i det som kallas stämpelskatt.

Om du skulle köpa en fastighet till ett pris som är lägre än taxeringsvärdet, kommer kostnaden för lagfart att räknas ut baserat på taxeringsvärdet istället för köpeskillingen.

Vid arv eller bodelning behöver du inte betala lagfart, utan bara expeditionsavgiften på 825 kronor. När du förvärvar en fastighet genom gåvobrev är det lite mer komplicerat. Läs om lagfart och gåvobrev hos Lantmäteriet.

För företag blir kostnaden för lagfart 4,25 procent av köpeskillingen. För bostadsrättsföreningar och kommuner gäller 1,5 procent precis som för en enskild privatperson.

Läs också: 12 kostnader vid husköp att räkna med

3. Är lagfart avdragsgillt?

Det stämmer att lagfart är avdragsgillt. Det betyder att när du i framtiden säljer fastigheten och behöver betala vinstskatt, kan du minska din vinstskatt med den summa du betalade för lagfart. Du får göra avdrag för kostnaden för både lagfart och pantbrev, liksom många andra kostnader.

Läs mer: Vinstskatt – så fungerar skatt på bostadsförsäljning

4. När betalas lagfart?

Vanligtvis får du hjälp av mäklarbyrån eller din bank att ansöka om lagfart i samband med tillträdet. Efter att Lantmäteriet har hanterat ärendet får du en faktura att betala, som du då har 30 dagar på dig att betala. Oftast innebär det att du betalar lagfarten 1–2 månader efter tillträdet.

Lantmäteriet behöver ansökan om lagfart senast inom tre månader efter att du förvärvat fastigheten. Om du ska ansöka på egen hand kan du göra det i Lantmäteriets e-tjänst.

5. Behövs lagfart för bostadsrätter?

Nej, en bostadsrätt är ingen fastighet och därför behövs ingen lagfart. Det finns däremot ägarlägenheter (som alltså inte är bostadsrätter) och en sådan är en egen fastighet som kräver lagfart.

6. Finns lagfart för tomträtter?

För ägandeformen tomträtt finns något som liknar lagfart som kallas inskrivning av tomträttsinnehav. För detta gäller samma villkor som för lagfart, att du behöver betala samma kostnad som för lagfart och göra inskrivningen inom tre månader.