Budgivning är inte ett måste
De flesta bostäder säljs efter budgivning. Det är en process som är omgiven av många myter – och få regler.
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Senast uppdaterad: 12.10.2021När flera köpare är intresserade av samma bostad, är det vanligt att en så kallad budgivning inleds. Det finns dock ingen regel som säger att det måste ske. En säljare bestämmer till 100 procent vem denne vill sälja till, men i de allra flesta fall erbjuder säljaren och mäklaren en budgivning för att få högsta möjliga pris.
Hur budgivningen ska gå till är inte reglerat i någon lag. Det är säljaren som bestämmer, men mäklaren brukar med sin utbildning och erfarenhet hålla i budgivningen. Mäklaren har även ett ansvar att informera alla spekulanter hur budgivningen ska fullföljas.
Buden är inte bindande
Innan köpekontraktet undertecknats är varken säljare eller köpare bunden till något avtal. Det gäller även bud – muntliga såväl som skriftliga. Det är inte helt ovanligt att man som köpare tror sig ha vunnit budgivningen, men i sista stund kommer en ny spekulant och lägger sig högre. Köpare kan också lätt ha ryckts med i en budgivning för att därefter få kalla fötter. Mäklarna brukar därför som regel försöka få till kontraktsskrivningen så fort som möjligt.
- Det finns inga juridiskt bindande regler – säljaren bestämmer
- Mäklaren ska agera etiskt och informera alla spekulanter
- Det finns ingen laglig rätt att i efterhand få reda på vem som bjöd vad och när
- En budgivning är inte avslutad förrän kontraket är underskrivet
Under budgivningen
Det är mäklarens plikt att informera säljaren om alla bud som kommer in, men det är säljaren som styr budgivningen och denne har rätt att avbryta budgivningen när som helst. Säljaren kan även parallellt hitta en köpare på annat sätt. Den köparen behöver inte alls ha medverkat i budgivningen.
Säljaren måste heller inte acceptera det högsta budet utan väljer helt fritt vem som ska få köpa. Det kan till exempel hända att säljaren väljer en köpare som har bättre koll på sina lånelöften och visar mer flexibilitet med inflyttningsdatum.
Läs också: Tips & Trix: Så vinner du budgivningen
Sluten budgivning
Vid en sluten budgivning ska buden lämnas till mäklaren muntligt eller skriftligt inom en viss tid. Därefter går säljare och mäklare igenom buden och väljer det som ligger högst. Detta förfarande är mycket ovanligt idag.
Öppen budgivning
I en öppen budgivning lämnas buden löpande. Högsta budet redovisas efter hand till de som anmält sitt deltagande i budgivningen. Vem som helst kan när som helst gå in i budgivningen.
Ofta sker processen elektroniskt på tex mäklarens hemsida, och då är det också vanligt att man som budgivare måste legitimera sig med bank-id. När budgivningen närmar sig slutet brukar dock mäklaren personligen stämma av med kvarvarande intressenter.
Information om andras bud
Mäklaren behöver inte berätta för andra intressenter vilket bud som är högst. Han eller hon behöver inte heller berätta vem som lagt vilket bud. Många mäklare väljer dock att göra det ändå eftersom budgivningen är en känslig process. Misstankar om riggade budgivningar uppstår lätt, vilket mäklaren aktivt måste motarbeta. Den som köper fastigheten brukar kunna få en lista på vilka bud som lagts och av vem. Om detta sker ska alla budgivare informeras om detta.
Är det lagligt att rigga en budgivning?
Formerna för en budgivning är som sagt inte reglerade i lag. Däremot kan en budgivning som bevisligen inte har gått rätt till falla under allmänt åtal för bedrägeri. Om till exempel köparna kan visa att en budgivare agerat som bulvan för säljarna och lagt bud endast för att driva upp försäljningspriset, kan säljarna åtalas och bli tvunga att betala skadestånd till köparen.