Budgivning – så funkar det
När flera köpare är intresserade av samma bostad, är det vanligt att en budgivning inleds. Det finns dock ingen regel som säger att det måste ske. Inte heller behöver säljaren välja den som budar högst.
Så går en budgivning till
En budgivning startar när någon lägger det första budet, vilket man kan göra när som helst. Men ofta startar budgivningen efter en eller flera visningar. Då tar mäklaren kontakt med alla spekulanter och tar reda på vilka som är intresserade och som har ordnat lånelöfte.
Man brukar behöva identifiera sig med Bank-ID för att få buda och då även bekräfta sitt lånelöfte. Budgivningen kan ske via sms och/eller på hemsidan. Exakt hur det går till skiljer sig åt mellan olika mäklarhus. Det kan också vara så att man behöver logga in med Bank-ID för att överhuvudtaget kunna se vilka bud som har lagts.
Säljaren sätter reglerna och bestämmer vad den minsta möjliga höjningen i budgivningen ska vara, till exempel minst 5 000 kr eller minst 50 000 kr.
För dig som vill få drömboendet: 12 tips för att vinna budgivningen
Öppen eller sluten budgivning
Oftast väljer säljaren att ha en öppen budgivning. Det är vad man brukar mena med en vanlig budgivning. Då kan spekulanter se vilka andra bud som har lagts och det är fritt för vem som helst att gå in i budgivningen, när som helst.
En annan, ovanlig form av budgivning är en så kallad sluten budgivning. Då ska spekulanterna anmäla sitt intresse och sedan lämna ett bud till mäklaren inom en viss tid, utan att se vilka de andra buden är. Därefter går säljare och mäklare igenom buden och väljer det som ligger högst.
Dessutom är det möjligt att komma med ett dolt bud även när säljaren har valt en öppen budgivning. Dolda bud är lagliga men inte alltid uppskattade.
En budgivning har egentligen ingen tidsgräns
En budgivning behöver inte ha någon tidsgräns, varken en officiell starttid eller en sluttid. En budgivning på ett attraktivt objekt kan gå fort och vara över på ett fåtal timmar, medan vissa budgivningar går långsamt framåt i flera veckor. Det finns inte heller några tidsgränser under dygnet, så nya bud kan komma under natten.
Budgivningen pågår generellt så länge det kommer in nya bud. Men vid en seg budgivning kan mäklare och säljare komma överens om att sätta en tidsgräns.
Dock är det fullt möjligt att komma med bud när som helst innan objektet juridiskt sett är sålt, vilket sker när köpare och säljare skrivit under köpekontraktet. Det är inte helt ovanligt att man som köpare tror sig ha vunnit budgivningen, men i sista stund kommer en ny spekulant med ett högre bud.
Läs också: Vad ska ett köpekontrakt innehålla?
Regler för budgivning
Hur en budgivning ska gå till styrs faktiskt inte av några regler eller någon lag. Det är säljaren som bestämmer villkoren för budgivningen med hjälp av mäklaren, som ska följa praxis och god fastighetsmäklarsed enligt Fastighetsmäklarinspektionen.
Mäklaren är ansvarig för att informera alla spekulanter om hur budgivningen går till och hur bud ska lämnas. Som budgivare ska man också få veta hur många andra budgivare som är med, men man har inte rätt att få veta vilka de är eller vilka villkor de ställt.
Om du vill anmäla mäklaren för något fel under budgivningen finns olika vägar att gå. Läs om hur du gör när du är missnöjd med en mäklare.
Säljaren väljer köpare fritt
Det är mäklarens plikt att informera säljaren om alla bud som kommer in, oavsett belopp eller villkor. Säljaren kan även parallellt hitta en köpare på annat sätt. Den köparen behöver inte alls ha medverkat i budgivningen.
Säljaren måste heller inte acceptera det högsta budet utan väljer helt fritt vem som ska få köpa. Det kan till exempel hända att säljaren väljer en köpare som har bättre koll på sina lånelöften och visar mer flexibilitet med inflyttningsdatum.
Buden är inte bindande
Buden i en budgivning är inte bindande. Budgivare kan dra sig ur när som helst så länge köpekontraktet inte är signerat. Eftersom köpare ibland får kalla fötter efter att ha ryckts med i en budgivning, brukar mäklare välja att få till kontraktsskrivningen så fort som möjligt.
Det är även så att säljaren kan välja att avbryta budgivningen eller hela försäljningen. Eftersom säljaren inte är bunden att sälja finns heller inget som säger att säljaren måste acceptera ett bud som motsvarar utgångspriset.
Olagligt att använda en bulvan under budgivning
Det är olagligt att använda sig av en bulvan som lägger falska bud. Som sagt är formerna för en budgivning inte reglerade i lag, men en budgivning som bevisligen inte har gått rätt till kan falla under allmänt åtal för bedrägeri.
Om köparen kan visa att en budgivare agerat som bulvan för säljarna och lagt bud endast för att driva upp försäljningspriset, kan säljarna åtalas och bli tvungna att betala skadestånd till köparen.
- Det finns inga juridiskt bindande regler – säljaren bestämmer.
- Mäklaren ska agera enligt god fastighetsmäklarsed.
- Ett bud är inte bindande.
- Det kan komma nya bud fram till att köpekontraktet är påskrivet.
- Det är olagligt att använda en bulvan som lägger falska bud.
Köpare och säljare får en budgivningslista
Under budgivningen ska mäklaren dokumentera alla bud som kommer in. Efter att köpet är genomfört ska både köpare och säljare få en budgivningslista som innehåller information om varje budgivare, personens kontaktuppgifter, beloppen för buden, tidpunkt och eventuella villkor.
Ska du snart sälja?
Se till att budgivningen om din bostad sköts på bästa möjliga sätt. Det är viktigt att välja rätt mäklare, som har erfarenhet av ditt område och som du känner förtroende för.
Här på Mäklare.se kan du jämföra mäklare kostnadsfritt och utan bindning. Fyll i formuläret och bli kontaktad av upp till fyra mäklare nära dig. Jämför arvoden, ställ frågor och få en känsla för vilka de är.